Det krävs en hel by för att reparera ungas trasiga framtidstro. Här kan samspelet mellan aktörer som GRO och grundskolan ha en avgörande roll. Heidi Backman har följt utvecklingen från två håll: både som medskapare till GRO och numera som kanslichef på Undervisnings- och kulturministeriet.
Heidi Backman tar emot mig i ett mötesrum längst in i en lång korridor. På mötesrummets väggar hänger två konstverk med blyertspennor prydligt radade enligt olika längder. Pennorna bildar en kurva som liknar statistik, med uppgångar och nedgångar i hackiga mönster.
Samma mönster återkommer i den färska rapporten som ligger på bordet. Rapporten “Ungas framtidstro vacklar – vilka åtgärder behövs nu?” presenterar 36 rekommendationer till åtgärder för att förbättra ungas framtidstro. Rapporten bottnar i en oroväckande utveckling: år 2025 ser endast 61 % av de unga optimistiskt på sin framtid, en dramatisk minskning från tidigare år.
– Vi vuxna har nog inte till alla delar förstått hur svårt unga har det. Vi måste inse att dagens unga inte lever i den verklighet vi själva levde i som unga, säger Heidi.
De ungas verklighet präglas av globala kriser, prestationspress och en dyster samhällsdebatt. Undervisnings- och kulturministeriet har därför under senaste tid riktat fokus på att reparera den här brustna framtidstron.
– Alla verkar ta det här problemet på allvar och det kommer med stor sannolikhet även synas i nästa regeringsprogram, säger Heidi.
Skolan formar framtiden
Parallellt har ministeriet tagit fram en vision för grundskolan 2045. Där beskrivs skolan som samhällets viktigaste “framtidsinstitution”, en plats som inte bara formas av framtiden utan aktivt formar den.
Visionen har fått ett positivt emottagande, särskilt bland lärare.
– Lärare har gillat visionen och gett väldigt bra feedback. Det finns en längtan efter att arbeta så här, säger Heidi.
Samtidigt ser hon också en missuppfattning i debatten om att breda livskompetenser skulle stå i konflikt med grundläggande färdigheter.
– Visionen kräver en kulturell förändring som tar tid. Det ställs ofta i motsats till baskunskaper, men i själva verket handlar det om att kombinera nya breda arbetssätt med att läsa, skriva och räkna.
GRO som en del av ett bredare ekosystem
Många av de idéer som lyfts fram i visionen för grundskolan: gemenskap, samtalskultur, ett meningsfullt liv och ett liv på planeten, är också centrala delar av GRO:s verksamhetsfilosofi. Heidi ser att platser som GRO kan fungera som en tydlig förlängning av visionen.
– Vi behöver fler forum där människor möts över gränser. Vårt samhälle präglas fortfarande av ett silotänk, och därför behövs platser som GRO där man kan föra dialog och lära sig att förstå varandra, säger Heidi.
I visionen betonas också att skolan i allt högre grad ska samverka med det omgivande samhället och olika aktörer. Skolan ses inte längre som en sluten institution utan som en del av ett bredare ekosystem för lärande.
Här spelar civilsamhället en allt viktigare roll.
– Medborgarsamhället har alltid varit viktigt i Finland eftersom det bygger tillit. Men jag tror att den rollen kommer att bli ännu större i framtiden, särskilt när vi ser tecken på minskad gemenskap och ökad polarisering, säger Heidi.
Det krävs en hel by
Just behovet av gemenskap och meningsfulla sammanhang lyfts också fram som avgörande för att stärka ungas framtidstro. Lösningarna finns inte enbart inom skolan, utan i samspelet mellan olika delar av samhället.
– Skolan kan inte ensam lösa alla problem. Det måste ske tillsammans i lokalsamhället: hela byn behöver vara med och fostra.
Min blick återgår till blyertspennorna på väggen. Jag följer raden med blicken, ner i en svacka och upp igen till en topp. Kanske det speglar den bild Heidi målar om vår framtid år 2045.
– Jag tror att vi år 2045 har gått in i en ny slags efterkrigstid, där framtidstron har återvänt och vi bygger upp samhället på nytt med en stark tro på kunskap och utbildning. Samtidigt ser jag framför mig platser som GRO som hyperkreativa miljöer där människor möts över alla gränser och tillsammans skapar lösningar som faktiskt förbättrar världen.